31.10.07

11-M

Idag faller domarna mot de män som står åtalade för tågattentaten i Madrid den 11 mars för 3 år sedan. Tågbomberna som är det värsta terroristattentaten i Spaniens historia tog 191 människors liv och efterlämnade 1500 skadade.
Jag bodde i centrala Madrid det år som attentatet genomfördes. Tidigt på morgonen medan jag intog min frukost framför tvn avbröts den vanliga programtablån för direktsända nyhetssändingar där man talade om att en bomb exploderat vid tågstationen Atocha. Inom loppet av 10 minuter hade 10 bomber hunnit explodera och vad som borde ha varit en vanlig gråmulen marsmorgon förvandlade Madrid till en stad i kaos. Mobilnätet kollapsade snart då oroliga anhöriga försökte lokalisera sina familjemedlemmar. Min egen mobil var då nätet återigen började fungera full med sms och röstmeddelanden från släktingar och vänner hemma i Sverige som undrade om jag fortfarande levde med uppmaningar om att jag skulle höra av mig. Själv kände jag personligen ingen som omkom i tågattentaten. Tågen som bomberna exploderade ombord på avgick tidigt på morgonen från förorterna till Madrid. De flesta som befann sig ombord på tågen var därför inte Madridbor utan pendlare på väg in till arbete och skola i huvudstaden. Ett av pendeltågen avgick från den lilla staden Alcalá de Henares, belägen ca 40 minuter från Madrid. Alcalá de Henares är en sömnig småstad, känd för sitt universitet och för att vara den plats där Miguel de Cervantes, Don Quijotes författare föddes. Det var vid universitetet i Alcalá som jag läste, och jag minns att en syster och svåger till en av mina klasskamrater som arbetade i Madrid befann sig ombord på ett tåg där en bomb exploderade. Paret avled och efterlämnade två små barn. Och de var förstås inte ensamma, många var de familjer i Alcalá de Henares som på ett djupt personligt plan berördes av tragedin där den också kändes mer reell och påtaglig än i huvudstaden.
I själva Madrid dök svarta sorgeband snabbt upp på balkonger och fasader. Under en regntung mulen himmel marscherade tusentals spanjorer dagen efter i en manifestation mot vad man då trodde var ett terroristattentat utfört av ETA. Ett försök av den spanska regeringen att mörklägga kopplingen till Irakkriget och Al Qaeda som misslyckades och ledde till valförlusten ett par dagar senare. Men det är en helt annan historia som jag inte tänker skriva om här.

För den som är intresserad av att läsa mer om attentaten rekommenderar jag El mundos specialreportage om 11-M som händelsen kallas i Spanien.

28.10.07

Vikten av att lära sig tala god svenska

Ja, hur viktigt är det egentligen att till Sverige nyanlända invandrare tillgodogör sig kunskaper i det svenska språket? Rätt så viktigt skulle nog de allra flesta hålla med om. I media och politik blossar debatter om vikten av att lära sig svenska titt som tätt upp. Själv har jag intrycket av att svenskar är ytterst krävande då det gäller invandrares svenska, helst skall den vara helt och hållet felfri utan någon som helst brytning. I andra länder på vår kontinent blir människor oftast glada då de ser den nyanlände kämpa för att göra sig förstådd på det inhemska språket och man har tålamod och tid att lyssna, trots talarens brister.

Men detta krav på att invandrare skall tala svenska tycks inte gälla alla nationaliteter. Speciellt toleranta och förstående inför invandrare som inte lär sig svenska tycks vi vara när det gäller engelskspråkiga individer. Själv har jag en arbetskamrat från ett engelsktalande land som bott i Sverige i över ett år men fortfarande inte vill tala svenska. I början gjorde min arbetskamrat små försiktiga försök att deltaga i konversationerna på fikarasterna på svenska, men eftersom vi andra både förstår och talar hyfsad engelska lade min arbetskamrat snart ned sina ansträngningar och övergick till att tala bara engelska.
Varför upplevs det som mer okej att inte anstränga sig särskilt mycket för att lära sig svenska när man är engelsktalande? För att engelska och det medföljande amerikanska kulturbad som vi dränks i via tv, tidningar och musik gör att språket känns välbekant, mindre främmande och därmed inte lika hotfullt som andra invandrarspråk? Kanske är det bara en logisk följd av att de flesta svenskar pratar och förstår engelska hyfsat bra och tycker om att få öva på sin engelska när de möter en modersmåltalare?
Jag vet inte vad skälet är till att det tycks vara mer okej att bo i Sverige i 20 år utan att tala svenska när man har engelska som modersmål än om man råkar vara arabisktalande. Jag tycker bara det känns lite märkligt att inställningen till invandrare som inte talar svenska kan skilja sig så mycket beroende från vilket land person i fråga kommer ifrån och vilket språk hon eller han talar.

21.10.07

Plaza Mayor

Hittade en kortare artikel om min favoritstad Madrid i dagens Aftonbladet. I artikeln beskrivs Plaza Mayor som ett alldeles ypperligt val av plats då man vill lära känna Madrids själ. Även jag gillar Plaza Mayor, folkmyllret och det typiska spanska torget möts på en och samma plats. Där finns gott om uteserveringar, konstnärer, turister och så naturligtvis en turistbyrå. Till skillnad från artikelförfattaren tycker jag emellertid att det finns bra många bättre platser där man kan välja att slå sig ned vid en uteservering än Plaza Mayor. Prisnivåerna är avsevärt högre än på andra, mindre turisttäta områden och mat som är lika god eller godare går att finna på andra håll. Själv fick jag med sällskap en gång en chock efter att ha beställt in en karaff med sangria då notan landade på 12 euros. En likvärdig produkt hade jag kunnat finna i samma kvantitet i El corte inglés snabbköp för omkring 1 euro.
Så visst är Plaza Mayor fint, men det är knappast här man hittar de mest spännande tapasen eller de bästa priserna.

18.10.07

Saker jag skall göra i Madrid

Äta tapas. Ingenstans finner man så många olika sorters tapas som i Spanien, och ingen annanstans är de lika goda och går att finna på så många olika platser. Är det något jag saknar från min tid i Spanien så är det tapaskulturen. Ett par tapas serveras ofta som tillbehör då man beställer ett par öl. Inte behöver man beställa dom vid sidan om och betala extra som härhemma.

Shoppa. I Madrid finns ett stort utbud av det mesta. Eftersom jag åker strax inna jul passar det bra att köpa med sig lite turrón hem. Turrón är ett spanskt julgodis som är himmelskt gott och görs på mandlar, honung och ägg. Det säljs mest kring jul men går att hitta på el Corte Inglés året om.
Naturligtvis kommer jag även passa på att handla lite kläder, i Spanien finns ett Zara i varje gatuhörn. Priserna tycks mig billigare än de man finner hos Zara utomlands och utöver Zara finns förstås en mängd andra butiker att botanisera i.
Franska affärskedjan Fnac är ett måste, här hittar man både böcker och dvd- och cd-skivor. Jag längtar redan efter att shoppa spanska böcker!

Umgås med vänner
. Spanjorer är kul att umgås med. Extra trevliga är los madrileños, åtminstone om man lär känna dem. Jag är glad över att Spanien ligger så nära att det är möjligt att åka dit med jämna mellanrum. Varje gång jag besöker Madrid umgås jag fortfarande med de vänner jag hade i stan när jag pluggade.
I övrigt tänker jag bara njuta i stort av att befinna mig i en av mina favoritstäder.

14.10.07

Till Madrid


Så var det gjort. Nu har jag äntligen bokat en resa till min favoritstad Madrid och har följaktligen en weekendresa att se fram emot och drömma om när den svenska hösten känns som tyngst och gråast.
Efter att jag flyttat hem från Madrid hade jag för vana att avlägga minst ett besök om året i den spanska huvudstaden. Men nu är det nästan två år sedan jag var där. Jag undrar och funderar, kommer gatorna, människorna och stadsbilden kännas lika bekanta som alltid? Eller kommer jag att känna mig som en främling i den stad som en gång var min? Möjligheten att Madrid kanske inte längre tillhör mig känns som en upptäckt jag helst inte vill göra. Länge efter att jag flyttade ifrån staden drömde jag om att flytta tillbaka, ett tag var planerna ganska konkreta. Men så kom annat emellan. Senast blev det Chile istället för Spanien men jag har fortsatt att drömma om och längta till mitt älskade Madrid. Nu känner jag inte längre en lika stark längtan efter att bosätta mig där, jag trivs rätt bra där jag är trots att min favoritstad fortfarande lever sig stark i mitt minne.
Den här resan känns spännande, spännande trots att jag skall bege mig till en plats som jag redan besökt ett antal gånger tidigare. Kommer staden leva upp till mina förväntingar och vara som jag minns eller har både jag och Madrid förändrats och vuxit ifrån varandra?

13.10.07

Piñatan

En piñata i form av en stjärna som sägs representera de sju dödssynderna. Bilder från Wikipedia.

Min mammas väninna vars barnbarn fyllde år för inte allt för längesedan fick på sin två-årsdag en piñatatill sitt kalas. Jag log vid tanken på den färgglada piñatan som givetvis är en succé på vilket barnkalas som helst.
Piñatan som ofta tillverkas för att tas fram och användas vid firandet av högtider såsom födelsedagar, jul eller påsk är för det mesta tillverkad av material som är relativt lätt att förstöra såsom papier-maché och lera. De fylls med godis, presenter eller leksaker och hängs upp i taket. Nere på marken får barnen stå på kö för att med förbundna ögon turas om att slå på piñatan tills den går sönder och godiset ramlar ner.
Till en början sägs piñatas mest ha tillverkats i form av mänskliga figurer eller djur. Efter en googling kunde jag emellertid konstatera att allt från Hello Kitty piñatas till abstrakta och fantasifulla figurer konstrueras världen över.
Piñatans ursprung är oklart, på engelska Wikipedia hävdar man att den härstammar från aztekerna och Mexiko där den fortfarande är populär. Förlitar man sig på spanska Wikipedia är dess ursprung kinesiskt. Under det kinesiska nyåret lär man ha tillverkat djurfigurer av papper som fylldes med olika typer av frön. Marco Polo sägs ha fört med sig traditionen till Europa varifrån den genom den spanska erövringen spritts till Latinamerika där traditionen att använda piñatas vid firanden än idag lever kvar.
Skall man tro spanska Wikipedia har piñatan även en religiös dimension då den representerar kampen mellan det goda och det onda. Piñatan bör vara en stjärna med sju kanter, var och en av kanterna symboliserar någon av de sju dödssynderna. Genom sitt tilldragande yttre är piñatan frestelsen som lockar människan i fördärvet medan det redskap som används för att slå håll på piñatan representerar de gåvor som skänks från den allsmäktige för att bekämpa ondskan. Ögonen är förbundna på den som slår på piñatan eftersom det inte är nödvändigt att "se för att tro". Godiset som faller ned till marken då piñatan slagits sönder sägs representera evigt liv.
Ja, säga vad man vill om den sista förklaringen. Jag minns bara hur roligt och spännande det var att på ett av mina barnkalas ha fått en piñata tillverkad av mamma som sedan fylldes med ting som föll till golvet i ett ösregn av godis och leksaker. Bra mycket mer fartfyllt och orginellt än den traditionella barnkalasfiskdammen, och dessutom en minnesvärd upplevelse. Kanske är det dags för en piñata till nästa barnkalas?

Piñatan slås sönder med förbundna ögon.

En piñata kan föreställa vad som helst, det är bara fantasin som sätter gränser.

11.10.07

Jag & bloggen

Jag har blivit så usel på att blogga och gör det numera så sällan att jag har börjat fundera på att helt sluta. En gång i tiden fyllde bloggen någon slags funktion, den hjälpte mig att sortera mina minnen från Chile. Nu när jag är hemma är bloggbehovet inte lika starkt och den lilla tid jag har lägger jag helst på annat. Kanske kommer jag att fortsätta blogga då och då, eller så slutar jag helt. Jag får se vad jag känner för.

6.10.07

Pinochet i spanskspråkiga tidningar

Om arresteringen av familjen Pinochet står det inte mycket i svenska tidningar. Svenska Dagbladet publicerade häromdagen en artikel men utöver det tycks nyheten inte vara intressant nog för att få någon större uppmärksamhet.
Vill man veta mer om fallet får man istället kolla in den chilenska dagstidningen El Mercurio, eller ännu hellre; spanska El País som idag har en intressant artikel om hur familjen Pinochet köpte hörlurar, klockor och kostymer med allmäna medel.

5.10.07

Sista spiken i kistan för familjen Pinochet?

Så trodde man då att rättvisan äntligen flåsade familjen Pinochet i nacken. Nästan ett år efter den tidigare chilenske diktatorns död greps änkan Lucía Hiriart samt makarnas fem barn igår då de misstänks för förskingring av stora summor pengar.
Att Pinochet och dennes efterlevande sägs ha haft en del fuffens för sig med dolda bankkonton lite här och var världen över är ingen nyhet i sig. Senast ämnet var uppe på tapen var förra året då jag befann mig i Chile. Om jag inte minns fel undersöktes emellertid saken inte särskilt nogsamt, Pinochets hemliga bankkonton skapade rubriker ett par dagar i rad men sopades därefter snabbt under mattan för att glömmas bort. Kanske kommer samma sak ske denna gång. Domaren Carlos Cerda har nämligen beslutat att tillfälligt frige Pinochets närstående, ett definitivt beslut om eventuell frigivning väntas fattas imorgon.

Familjen Pinochet är i Chile fortfarande något som berör och upprör stora delar av befolkningen. Till skillnad från i Sverige ses den före detta diktatorn inte enbart som en blodtörstig tyrann utan är för en del den hjälte som räddade Chile undan kommunismen och den man har att tacka de senaste decenniernas ekonomiska framgångar för.
När det gäller Pinochet tycks det i Chile inte finnas något brott som är allvarligt nog för att få anhängarna att ta avstånd från sin "tata". Då reportage om ex-diktatorns hemliga bankkonton dök upp i tidningarna häromåret pratade jag med chilenare som naturligtvis ansåg agerandet vara förkastligt men ändå sade sig stödja Pinochet och den ekonomiska politik som fördes under hans tid vid makten.
Säga vad man vill om chilenarna och deras inställning till diktatorn, men Pinochet lämnar ingen oberörd. Alla har en åsikt och sällan möts man i Chile av den likgiltighet inför politik och samhällets styrelseskick som man ofta finner i Sverige.