Inlägget som jag inte skulle skriva
Jag hade lovat mig själv att inte skriva för mycket om amning, blöjbyten och annat som hör moderskapet till. Men eftersom jag skriver om det som faller mig in just för stunden och min vardag mest handlar om blöjbyten så blir det svårt att hålla sig borta från dessa ämnen. Så jag gör ett undantag, bara för denna gång.
Min son är nu snart fyra månader. Jag slutade av flera anledningar att amma honom för ca en månad sedan. Ända sedan jag fick barn och kanske ännu mer sedan jag gradvis slutade amma har jag funderat över den amningshysteri som råder i Sverige. Inom mödrahälsovården översköljs man av såväl muntlig som skriftlig information om amningens alla fördelar. För det mesta frågar man inte ens modern om hon har tänkt amma eller inte, att amma är ju så självklart.
Många är de nyblivna mammor som jag pratat med som talar om att de känner sig så bundna de första månaderna innan barnet börjat äta annat än modersmjölk. Man kan ju inte gå någonstans, inte göra någonting eftersom man har amningstider som skall passa.
Jag, som rätt snart efter min sons födelse började ge honom tillägg på natten förstod inte riktigt var problemet låg. Om man skall ut på stan och göra ett ärende är det ju bara att göra i ordning en flaska modersmjölkersättning att ha ståendes i kylskåpet som den som stannar hemma med bebisen kan ta fram om mamma inte skulle hinna hem i tid. När jag har föreslagit detta får jag ofta konstiga blickar av andra mammor. Ungefär som om jag hade föreslagit att de skulle hälla i sitt barn en flaska gift.
För det här med flaskmatning är ju verkligen tabu, fy och fult. Givetvis kan man också pumpa ut bröstmjölk om man skall iväg en stund. Men att pumpa är både jobbigt och tråkigt, och vad gör man om mjölken man pumpat ut inte räcker?
Med ett paket Baby Semp i skåpet har man alltid mat till hands om det skulle behövas.
Amning tycks alltid ses som det självklara och enda valet. Och missförstå mig inte, jag är ingen amningsmotsåndare. Amning har en del fördelar jämfört med flaskmatning, det är den bästa födan för ett barn (därmed inte sagt att modersmjölersättning är så väldigt mycket sämre) och maten har man alltid med sig färdig och förpackad. Allt det här vet vi ju redan, så varför dränks blivande mödrar enbart i en massa "hej-och-hå-vad-bra-det-är-att-amma" broschyrer men inte en enda om de problem som kan uppstå i samband med amning?
För sanningen är ju att när mjölken rinner till så känns det för jävligt. Brösten spänner och värker och humöret är inte på topp. Då jag under de första dagarnas amning fick blödande sår på bröstvårtorna trodde jag att det berodde på att jag hade fel teknik. För så står det ju i alla amningsbroschyrer. Gör det ont så är det för att man har fel teknik. Jag kände mig helt värdelös på att amma. Det gjorde fruktansvärt ont och jag bävade inför varje matning. Tills jag pratade med andra mammor och insåg att jag inte mött en enda som sluppit smärtsamma sår på bröstvårtorna under de första veckorna.
Efter ett par veckor hade jag inga större problem med att amma, det både gick och kändes bra. Värre var det för en av mina bekanta. Hon hade oturen att lyckas dra på sig alla slags åkommor som finns då det gäller amning. Till en början fick hon mjölkstockning, något som är rätt vanligt men som man inte heller får särskilt mycket information om. Mycket konstigt med tanke på att man kan bli väldigt sjuk och få fruktansvärt ont. Min pappas fru hade en så svår variant av mjölkstockning att det rann var ur brösten.
Min stackars kamrat med amningsbekymmer fick dessutom svamp (även denna åkomma skall tydligen vara rätt vanlig) och tyckte till slut att varje amningstillfälle blev till ett helvete. Men ändå var det ingen på BVC som talade om möjligheten att sluta amma och börja med flaska. Visst skall man värna om det bästa för barnet, men det bästa för barnet är att ha en välmående mamma. Funkar det inte med amningen så funkar det inte, det är ett val som varje enskild kvinna bör få fatta ett beslut om själv. Och vi behöver inga pekpinnar eller amningspropaganda. Lägg istället lite tid på att informera om de problem som kan uppstå och hur man löser dem - och se flaskmatning som ett faktiskt alternativ till amning. Modersmjölkersättning är inte gift.
12 kommentarer:
Jag tror att fler och fler i Sverige börjar protestera mot amningshysterin som där råder. Terri Eriksson skrev nåt nyligen i Aftonbladet om detta t.ex.
Jag ammade mitt första barn i sex månader och höll på att duka under. Barnet gick visserligen upp i vikt, men hon åt HELA tiden. När hon var sex månader gav jag henne välling första gången - sedan ville hon inte ha bröstet mer och förvandlades på TRE DAGAR från skrikbebis till en nöjd och trygg liten dam. Med barn nr 2 ljög jag på BVC och sa att hon helammade, men det gjorde hon absolut inte, bara för att slippa predikan... Tänk om BVC eller någon annan sagt åt mig att det inte var FULT och DÅLIGT att ge lite ersättning - då hade de där första månaderna gått som smort även med ettan!
En annan fördel är att om barnet äter från flaska så kan föräldrarna bättre dela på ansvaret. Bättre för mamman som kan få sova någon natt. Bättre för pappan som får bra kontakt med sitt barn redan från början.
Så var det också när vår dotter föddes, men hon är fortfarande pappas flicka, så frågan är om du törs :-)
Ci: Jag hoppas verkligen att fler och fler vågar ge sina barn mat på de sätt som är bäst för dem, ovasett om det handlar om amning eller flaska.
Jag hade också en bebis som åt hela tiden, det är jobbigt och utmattande. Det var faktiskt anledningen till att jag började gå över till flaska. En mätt och nöjd bebis och en glad mamma borde ju vara det ultimata.
Och det är det jag menar, det är så sjukt att föräldrar känner att de behöver smyga med flaskmatning.
El rubio: Glömde nämna det men jag tycker att man kan dela på matningen är en av de stora fördelarna med flaska. Visserligen tycker jag inte att matningen av bebisen skall förvandlas till någon slags jämställdhetsfråga men det underlättar så oerhört mycket för mamman.
Inte att undra på att din dotter blivit pappas flicka!
Amning är jättebra och det är väldigt praktiskt att alltid ha maten med sig. Samtidigt blir man som mamma väldigt låst. För vissa funkar inte amning eller så har man väldigt svårt och många problem innan man får det att funka. Kanske kan det var bättre att ge upp och ta till flaskamat om amningen inte funkar eller det är mycket problem. Som du skriver är det en väldig press på mammor att man ska amma och amma länge. Funkar det inte ska man försöka och försöka och försöka... Flaskmat är inte gift och vi har rent och bra vatten att blanda pulvret med i Sverige. En fördel är att även andra kan mata barnet om man det får flaskan. Jag har ammat och tyckte det funkade bra för mig men jag respekterar absolut dom som inte kan eller vill amma av olika skäl. Jag tycker att det är väl mycket amningshysteri i Sverige och tycker att dom som inte vill eller kan amma borde få stöd och hjälp med det. Min mamma har aldrig ammat och både jag och min bror har överlevt och är friska. Som sagt amning är bra men lite mer förståelse för dom som inte vill eller kan amma tycker jag absolut borde finnas.
Amning har, såväl som flaskmatning sina fördelar och jag önskar att mammor kunde känna att flaskmatning faktiskt är ett alternativ.
Jag har förvånats över vilken inställning folk i allmänhet tycks ha till flaskmatning, allting är liksom svart eller vitt.
För mig funkade amningen också efter ett par veckor. Men jag tyckte det var skönt att kunna vara borta utan att behöva känna mig jagad och stressad av att behöva vara hemma vid en viss tid för att amma. Dessutom är det ju bra om man kan flaskmata ibland under nätterna så mamman kan få sova.
Ett outtömligt ämne... I Sverige verkar det lite som att man är en dålig mamma om man väljer att inte amma. I Frankrike finns inte samma hysteri, men det är nog besvärligare att amma också, det verkar inte okej att amma utanför hemmets fyra väggar, så då är det ju enklare med flaska. Eller så får man stanna hemma. Eftersomföräldraledigheten är så kort också så är det ju fler som flaskmatar, då amning och jobb inte är någon möjlig kombination.
Sara:Ja, det är lite den kopplingen flaskmatning=dålig mamma som jag har svårt för.
I de flesta andra länder är det ju tyvärr så att amning inte ens är möjligt då man snabbt måste gå tillbaka till arbetet efter barnets födsel.
Jag önskar emellertid att man faktiskt såg flaskmatning som ett alternativ, och att man på MVC fick lika mkt info om det som om amning. Att flaskmata barnet då och då underlättar enormt för mamman.
Kan inte hâlla med här. Vi gâr mer och mer ifrân naturlig mat och föredrar all möjlig föpackad och färdig mat, bara för att det blir bekvämare.
Man ska inte behöva lida och om amningen blir hemsk, är det ju bra att det finns alternativ. Men jag tycker det är synd att höra att det är skönt att kunna leva ett "normalt" liv, trots att man har bebis, eftersom det finns flaskmat.
Vad är att leva normalt? Det normalaste skulle väl vara att amma, âtmionstone ur bebisens perspektiv.
Vi är läkemedelskonsulter och har modersmjölksersättning i vârt sortiment. Hur bra, kontrollerat och välbalanserat det är är, är det fortfarande modifierad komjölk i pulverform. Jag skulle aldrig friviligt välja bort amningen för att vara mer jämlik, t.ex. Jämlik kan jag vara ändâ... hur mânga nätter handlar det egentligen om?
Blir ocksâ smâtt chockad över att en del barn i Sverige faktiskt blir uppfödda pâ burkmat. Jag menar hur svârt är det att göra puré i en mixer? Sen sliter de sitt hâr över att burkmaten i Spenien har socker, men här handlar det mest om ett alternativ som man ger när man är pâ resor eller ute.
Bara lite mothugg, alla gör ju som de vill, men det är ändâ bra att barnmorskorna propagerar för naturlig mat (om de nu gör det) Vi har ju hela matindustrin som propagerar för den "andra sidan"
Med ett normalt liv menar jag iofs inte att livet skall fortgå precis som innan man fick barn. Att få barn innebär ju faktiskt att man under den första tiden får anpassa sitt liv efter en annan liten människa. Det går emellertid inte att undkomma det faktum att flaskmatning underlättar ENORMT för mamman som kan få sova kanske 4-5 timmar i sträck då det inte enbart är mamman som måste mata. För mig hade det inte funkat utan att flaskmata då jag har en sömnstörning från helvetet.
Här i Sverige görs ingen reklam överhuvudtaget för modersmjölersättning, läste någonstans att det beror på att man följer världshälsoorganisationens rekommendationer om att ej göra reklam för detta.
Jag tycker absolut inte heller att flaskmatning skall vara en jämställdhetsfråga. Däremot handlar det om barnets OCH mammans välbefinnande. Funkar det inte med amningen skall man inte behöva ha ångest och våndas över varje amningstillfälle bara för att vara en "duktig" mamma. Istället skall man vara glad över att det finns så bra modersmjölkersättning. Jag ammar inte alls längre och har en kärnfrisk son som växer så det knakar.
Jag har en bekant som slutade amma efter att ha drabbats av alla möjliga problem. Att amningen var så problemfylld skapade också problem i hennes relation till barnet vid amningstillfällena och så skall det inte behöva vara.
Jag önskar bara att det åtminstone i Sverige fanns en större förståelse för mammor som väljer att inte amma. Det finns många olika skäl till varför man inte ammar.
Nej, jag tycker inte heller att man ska behöva ha dâligt samvete osv för att amningen inte fungerar av den ena eller den andra anledningen. Det är ju dessutom omöjligt att förutse vad som kan hända.
Men jag tycker ändâ att barnmorskorna är bra, kanske är mânga överdrivet flâshurtiga och klämkäcka, men man fâr försöka att överse med det och inte känna sig trampad pâ târna. Vi vet ju att vi gör som vi vill ändâ.
Den västerländska livsstilen är den starkaste kraften ändâ, med eller utan reklam. Invandrare frân u-länder ammar t.ex mycket kortare tid i Storbrittannien än i sina hemländer. Trist!
Jättesöt son förresten!!
...och vad bra att du skriver om mjölkstockning, för jag tycker ocksâ att det pratas för lite om det i Sverige. Öht när det gäller sjukdomar ska man kunna "tâla lite" och inte klaga sâ mycket, bara avvakta.
Jag fick mjölkstockning med inflammation här i Spanien och blev bra pâ en dag med en ordentlig antibiotika-kur. Ingen tyckte att jag skulle avvakta och det var verkligen skönt!
Ja, det är just den inställningen som jag har lite svårt för. Att man då det gäller amning stoiskt skall uthärda det mesta utan att klaga.
Själv hade jag varken svamp eller mjölkstockning under den tiden jag ammade. Min egen mor upplyste mig om att det är viktigt att hålla brösten varma etc. Just den typen av information tycker jag att MVC borde ha mer av. Istället för alla hej-och-hå vad bra det är med amning broschyrer. För sådana fick jag hur många som helst av. Och inte en enda broschyr om amningsrelaterade åkommor fick jag.
Skicka en kommentar