I Lima

Inte ett dygn har förflutit sedan jag landade i Lima men jag har redan konstaterat att Perus huvudstad är en kaotisk, härligt oorganiserad och oerhört fascinerande plats. Lima är kanske inte en lika turistvänlig stad som Santiago, men den är mer äkta och rakt på sak. Här finns ingen finputsad yta som under ett tunt skikt skickligt döljer stadens skavanker. Det hektiska och mindre fördelaktiga Lima är svårt att undvika.

I Lima bor jag granne med den amerikanska ambassaden, bättre än på det finaste hotell hemma hos en peruansk vän. Modern till min vän är hemmafru och verkar ägna dagarna åt att få massage och shoppa, faktum är att hennes fritidsaktiviteter upptar så mycket tid att familjen anser sig vara i behov av två hembiträden trots att barnen är utflugna. Men jag skall inte klaga, mig går det verkligen ingen nöd på. Att bli serverad ett glas med nypressad papayajuice just som man bänkat sig för att intaga frukosten är verkligen inte fel. Fast juicen smakar inte riktigt lika gott som om man hade gjort den själv då den serveras av Alicia som knappt ser ut att ha fyllt 17.

Några kort har jag ännu inte hunnit ta då dagen mest har ägnats åt att köpa billiga silversmycken, piratkopierade DVD-filmer (tre för tio spänn!) och CD-skivor. I väntan på att min peruanske vän skall komma hem från jobbet passar jag på att blogga och skänker en tanke till de peruanska pisco sours som jag tänkt dricka ikväll.
Jag hoppas kunna komma med en mer utförlig rapport med tillhörande bilder under de närmaste dagarna.