3.11.07

I Sveriges väntrum


Jag har precis läst ut en välskriven och framförallt oerhört intressant bok av DN-journalisten Lasse Granestrand. Bokens titel är I Sveriges väntrum och precis som namnet på boken antyder handlar den om de människor som genom årens gång anlänt till Sverige genom invandring, de problem som de stöter på och den problematik som uppstår kring flyktingar och integrationspolitik. Boken är sällsynt på så sätt att den vågar ta upp ett komplext problem och belysa det ur flera olika vinklar, att kritisera flyktingpolitiken och den på många håll misslyckade integrationen av nyanlända invånare är som att bege sig ut på ett minfält där minsta felsteg kan misstolkas. För att de problem som finns skall kunna lösas måste man först och främst våga medge deras existens. Men då flyktingpolitik och de problem som kan uppstå kring invandring någong gång kritiseras görs det alltför ofta enbart av högerextrema partier hos vilka kritiken tar sig uttryck genom ren och skär främlingsfientlighet och rasism.
Granestrand vågar på ett nyanserat och objektivt sätt ta upp kvällstidningarnas rapportering om avisade flyktingar, hur man väljer att spela på känslor och fyller texterna med dramatiska adjektiv men skriver mycket lite om de grunder på vilka ett avisningsbeslut har fattats. Hur Sverige tar emot fler flyktingar än de flesta andra europeiska länder, betydligt fler än sina grannländer Finland och Norge men ändå kritiseras för att ha en restriktiv flyktingpolitik. Med I Sveriges väntrum i hand blir man som läsar guidad genom invandringens historia som i Sverige tog sin början någon gång på 60-talet då landet var i behov av arbetskraft.
Granestrand följer även 3 enskilda individer i nutid från första besöket på Migrationsverket tills den stund då de får sitt uppehållstillstånd i hand. Det är gripande berättelser vi får ta del av och den sympati och medkänsla med vilken de tre männens historier nedtecknas lyser igenom och gör intryck på läsaren. I Sveriges väntrum är en mycket bra bok som berör alla som lever i Sverige som jag varmt kan rekommendera.
Jag skulle gärna läsa mer nyanserad journalistik av det här slaget. I veckans Göteborgs-Posten kunde man läsa en reportageserie på samma tema. En reportageserie där man gjort något som måste vara bland det mest tabubelagda som finns; att peka ut en viss folkgrupp. GPs artiklar har i veckan handlat om somalier i Göteborg, en invandrargrupp för vilken det har varit extra svårt att komma in i det svenska samhället. Själv tyckte jag att artikelserien var bra trots att jag kände mig tveksam till en del av de uppgifter som togs upp som kändes som rena spekulationer. Till exempel pekas somalier som grupp ut som stora bidragsfuskare utan att man har någon egentligen fakta eller statistik att basera sina påståenden på. För den som är nyfiken finns reportageserien här, fakta eller fördomar? Läs och döm själva.

Inga kommentarer: