Psst...

Läsvärt reportage om min favoritstad Madrid i Göteborgs-Posten.

El rastro

Bild från Wikipedia

På söndagar och helgdagar kan man i Madrid roa sig med att besöka El Rastro, en stor marknad belägen mellan Plaza Mayor, La latina och Puerta de Toledo. Marknaden som pågår från nio på morgonen till klockan tre på eftermiddagen fylls efter den första timmen snabbt med folk. Anländer man fram emot förmiddagen är det bästa man kan göra att se till att vässa armbågarna ordentligt och inte vara folkskygg, för lemmeltåget av besökare tycks vara oändligt och sniglar sig plågsamt sakta fram mellan de många stånden.

Själv undvek jag under den tid jag bodde i Madrid gärna El Rastro just på grund av den outhärdliga trängseln, förra helgen gjorde jag emellertid annorlunda. För begränsar sig ens vistelse i Spaniens huvudstad enbart till en helg känns det nästintill som ett obligatoriskt utflyktsmål att besöka Madrids största loppmarknad. Ordet loppmarknad känns lite missvisande då det får de flesta att associera till begagnade föremål eller kanske rentav skräp som säljs för en billig spottsyver. Men det mesta som säljs i stånden på El Rastro är faktiskt nya ting, huruvida det är skräp eller ej är upp till besökaren att bedöma. Bland otaliga stånd står barnkläder, smycken, strumpor, cd-skivor, souvenirer, blommor, böcker, husgeråd och förstås en massa krimskrams och mycket mer att finna. För egen del fyndade jag ett par vackra sjalar för 2 euros styck och strumpor för 1 euro.
Den stora fördelen med El Rastro är priserna som på de flesta föremål är lägre eller mycket lägre än priset för samma produkter på annat håll. Och trängseln till trots, visst är det något speciellt med att ströva längs gatorna en kylig vintermorgon och inventera utbudet i de små stånden längs vägen medan solens strålar som fortfarande för med sig ett uns av värme filtrerar sig ned mellan husväggarna.

Tre dygn i Madrid

Madrids paradgata Gran Vía

Mina tre dygn i Madrid blev intensiva då jag försökte hinna med så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt. Vädret var som det brukar vara under decembermånad i den spanska huvudstaden relativt kallt. De svenskar ombord på Ryan Airplanet som hade lämnat vinterjackan hemma till förmån för tunnare kläder ångrade sig nog bittert. Speciellt under natten mellan lördag och söndag förra helgen då isande kalla vindar svepte över stan samtidigt som kvicksilvret i termometern inte orkade krypa särskilt många steg över nollgraderssträcket.

Lördagsmorgonen, min första heldag efter ankomsten inledde jag med bokshopping på Fnac vid tunnelbanestationen Callao på C/ Preciados, 28. Som affär är Fnac egentligen inte särskilt spännande men då det gäller böcker, cd-skivor och filmer är de billigast och har dessutom ett ganska stort utbud. Som bokaffär är la Casa del libro på Gran Vía svårslagen och definitivt mer spännande, den är enormt stor och alla sorters litteratur går att finna här.

På lördagskvällen var det förstås tapas som gällde i sällskap med goda vänner. Vår barrunda påbörjades på bar hawaiiano vid Plaza de Santa Ana. Det är en av mina absoluta favoritbarer i Madrid, här serveras ljuvliga drinkar i keramikformar föreställandes cocosnötter, rykande vulkaner eller sköldpaddor. Baren är helt och hållet inredd enligt hawaiitemat, på översta våningen flyger kvittrande färggranna kanariefåglar fritt medan man bekvämt kan luta sig tillbaka i grottliknande utformingar på nedre våningen. Drinkarna, speciellt cocosdrinken är ljuvligt god och att man är ytterst generös med tapasen till drickan gör förstås inte saken sämre (även om de tapas som serveras inte är de traditionella spanska).
Alla kvinnliga besökare får en nejlika och ett färglatt plasthalsband, de manliga får tyvärr ingenting men bar hawaiiano är definitivt värt ett besök om man har vägarna förbi Madrid.

Resterna som blev kvar efter en runda på Hawaiibaren.

Till och med en tur till Pradomuséet hann jag med under mitt besök i Madrid, på söndagarna är det gratis inträde ett par timmar innan stängningsdags och som väntat stod det förstås en lång ringlande kö av människor utanför muséets portar. Köerna till trots anser jag att Pradomuséet är väl värt ett besök. Den nya tillbyggnaden som öppnades för en eller ett par månader sedan är verkligen vacker från insidan och får tavlorna att komma till sin rätt.
Speciellt berörd blev jag av ett par Velazqueztavlor som föreställde en abnormt fet sexårig flicka, dvärgar och människor med olika fysiska eller mentala handikapp. Tydligen var det brukligt för det spanska hovet under denna tidsepok att för nöjes skull hålla sig med en samling människor som förmodligen inte hade mycket annat till val än att finna sig i sitt öde.


Banco de España, en vacker byggnad som nyligen lär ha köpts upp av el ayuntamiento.

Jag har förresten en väninna som efter att ha varit i Madrid i sommras beklagade sig över att det var så svårt att hitta glass. Tydligen missade hon kedjan Palazzo som serverar riktigt god glass både på Gran Vía och vid Puerta del sol.

Vid tunnelbanestationen Moncloa.

Te dejo Madrid

Så var jag åter hemma igen efter en helg i min europeiska favorithuvudstad. 3 dagar och tre nätter tillbringade jag i Madrid. Tre dygn som tycktes förflyta alldeles för snabbt och ändå var det på något sätt alldeles lagom. Har man inte varit i Madrid tidigare är tre dagar förmodligen för lite tid för att hinna med allt det som finns att se och uppleva. Men det gav mig tillräckligt med utrymme för att hinna med allt som jag föresatt mig att göra; handla böcker och cd-skivor,njuta av stadens nattliv och lite till. Och så förstås ta igen förlorad tid med mina spanska vänner. Mina vänner som fortfarande lever i den vardag som för ett par år sedan även var min. Kanske kände ett jag sting av vemod vid tanken på att jag inte längre kan vara en del av deras liv på samma sätt som tidigare. När de möts på nytt nästa helg över en öl och ett par tapas på någon av Madrids många barer så kommer inte jag att kunna göra dem sällskap. För trots att jag under dessa tre dagar kände allt starkare att mitt hem numera finns i Göteborg, så känner jag även en viss sorg över att inte kunna dela mig i tusen bitar och leva utspridd över alla de platser där jag en gång har haft ett hem och fortfarande har vänner som minns och saknar mig på samma sätt som jag saknar dem.

Plaza Mayor

Hittade en kortare artikel om min favoritstad Madrid i dagens Aftonbladet. I artikeln beskrivs Plaza Mayor som ett alldeles ypperligt val av plats då man vill lära känna Madrids själ. Även jag gillar Plaza Mayor, folkmyllret och det typiska spanska torget möts på en och samma plats. Där finns gott om uteserveringar, konstnärer, turister och så naturligtvis en turistbyrå. Till skillnad från artikelförfattaren tycker jag emellertid att det finns bra många bättre platser där man kan välja att slå sig ned vid en uteservering än Plaza Mayor. Prisnivåerna är avsevärt högre än på andra, mindre turisttäta områden och mat som är lika god eller godare går att finna på andra håll. Själv fick jag med sällskap en gång en chock efter att ha beställt in en karaff med sangria då notan landade på 12 euros. En likvärdig produkt hade jag kunnat finna i samma kvantitet i El corte inglés snabbköp för omkring 1 euro.
Så visst är Plaza Mayor fint, men det är knappast här man hittar de mest spännande tapasen eller de bästa priserna.

Saker jag skall göra i Madrid

Äta tapas. Ingenstans finner man så många olika sorters tapas som i Spanien, och ingen annanstans är de lika goda och går att finna på så många olika platser. Är det något jag saknar från min tid i Spanien så är det tapaskulturen. Ett par tapas serveras ofta som tillbehör då man beställer ett par öl. Inte behöver man beställa dom vid sidan om och betala extra som härhemma.

Shoppa. I Madrid finns ett stort utbud av det mesta. Eftersom jag åker strax inna jul passar det bra att köpa med sig lite turrón hem. Turrón är ett spanskt julgodis som är himmelskt gott och görs på mandlar, honung och ägg. Det säljs mest kring jul men går att hitta på el Corte Inglés året om.
Naturligtvis kommer jag även passa på att handla lite kläder, i Spanien finns ett Zara i varje gatuhörn. Priserna tycks mig billigare än de man finner hos Zara utomlands och utöver Zara finns förstås en mängd andra butiker att botanisera i.
Franska affärskedjan Fnac är ett måste, här hittar man både böcker och dvd- och cd-skivor. Jag längtar redan efter att shoppa spanska böcker!

Umgås med vänner. Spanjorer är kul att umgås med. Extra trevliga är los madrileños, åtminstone om man lär känna dem. Jag är glad över att Spanien ligger så nära att det är möjligt att åka dit med jämna mellanrum. Varje gång jag besöker Madrid umgås jag fortfarande med de vänner jag hade i stan när jag pluggade.
I övrigt tänker jag bara njuta i stort av att befinna mig i en av mina favoritstäder.

Till Madrid

Så var det gjort. Nu har jag äntligen bokat en resa till min favoritstad Madrid och har följaktligen en weekendresa att se fram emot och drömma om när den svenska hösten känns som tyngst och gråast.
Efter att jag flyttat hem från Madrid hade jag för vana att avlägga minst ett besök om året i den spanska huvudstaden. Men nu är det nästan två år sedan jag var där. Jag undrar och funderar, kommer gatorna, människorna och stadsbilden kännas lika bekanta som alltid? Eller kommer jag att känna mig som en främling i den stad som en gång var min? Möjligheten att Madrid kanske inte längre tillhör mig känns som en upptäckt jag helst inte vill göra. Länge efter att jag flyttade ifrån staden drömde jag om att flytta tillbaka, ett tag var planerna ganska konkreta. Men så kom annat emellan. Senast blev det Chile istället för Spanien men jag har fortsatt att drömma om och längta till mitt älskade Madrid. Nu känner jag inte längre en lika stark längtan efter att bosätta mig där, jag trivs rätt bra där jag är trots att min favoritstad fortfarande lever sig stark i mitt minne.
Den här resan känns spännande, spännande trots att jag skall bege mig till en plats som jag redan besökt ett antal gånger tidigare. Kommer staden leva upp till mina förväntingar och vara som jag minns eller har både jag och Madrid förändrats och vuxit ifrån varandra?