Konstiga spanska boktitlar

Surfar in på spanska bokhandeln Casa del libros webshop och noterar att Stieg Larsson är populär även i Spanien. Hans böcker återfinns på andra- och tredjeplats på bestsellerlistan.
Men, ser inte Lisbeth Sallander lite, lite konstig ut? (För jag antar att det är hon som avbildats på omslaget). Mer som ett våp än som en tuff hacker.
Och varför har boken Män som hatar kvinnor givits titeln Los hombres que no amaban a las mujeres (Män som inte älskade kvinnor)?
Mycket märkligt.

Ett nytt spanskt ord

Spanska är ett vackert och rikt språk som fött fram stora poeter och författare som Miguel de Cervantes, Pablo Neruda och Gabriel García Márquez.
Med över 380 miljoner talare världen över är det inte konstigt att språket tycks vara en outsinlig källa av ord och lokala variationer.
Jag har emellertid till mitt stora förtret upptäckt att det finns en del luckor här och där som behöver täppas till. Till exempel saknar jag ordet hjälpsam på spanska. Det existerar så vitt jag vet faktiskt inte. Visst kan man med omskrivningar få sagt ungefär samma sak som han/hon hjälper mig alltid eller han/hon är bra på att hjälpa till. Men ordet hjälpsam rätt och slätt finns alltså inte. Och finns inte ord som verkligen behövs så får man ju vara lite innovativ och uppfinna dem själv. Därför brukar jag när jag pratar med folk jag känner väl använda mig av ordet ayudativo som definitivt inte finns med i något spanskt lexikon men har sina rötter i verbet ayudar(hjälpa).
Så nu väntar jag bara på att la Real Academia Española skall ringa och tacka mig för att jag utökat deras lexikon med ännu ett oumbärligt ord.

En chilensk avart

Som jag har skrivit i tidigare inlägg är den chilenska spanskan full av avarter och egenheter. Till dessa hör vanan att framför (person)namn lägga till la eller el. T.ex. pratar man om la Maria, el Pedro eller la Gloria. Ett språkbruk som ligger så långt ifrån standardspanskans grammatiska regler man bara kan komma. I de flesta spanskspråkiga länder använder man sig inte av bestämd artikel före namn och skulle man göra det ses bruket av bestämd artikel ofta som lite "bonnigt" eller totalt grammatiskt inkorrekt.
Men inte i vad som måste vara den kungliga spanska akademins mardrömsland, Chile. Här är det snarare standard och anväds så gott som alltid i vardagligt tal.

Chilensk spanska är inte dålig spanska

Esa cabra regalona no cacha nada y nunca conseguirá ganarse los porotos (Den där bortskämda tjejen fattar ingenting och lär aldrig kunna tjäna ihop sitt eget levebröd), är en helt obegriplig sammansättning av ord för majoriteten av världens spansktalande men också en helt korrekt mening om man skall tro den spanska akademin (Real Academia Española)
En nyhet som kanske kan vara glädjande att höra för chilenarna som ofta får höra att de talar "dålig" spanska, en uppfattning som dessutom delas av många av landets egna invånare.

Chilenskan Haydée Correa har nyligen utkommit med boken "Dudas e incorrecciones de nuestro idioma" i vilken myten om att den chilenska spanskan skulle vara sämre än andra avlivas. Enligt Correa kommer många chilenismos (lokala uttryck och ord som bara återfinns i Chile) från indianska språk som aymara eller mapucheindianernas mapudungún.
Om jag inte minns fel skrev jag i ett äldre blogginlägg om svårigheterna för en utomstående, nyanländ att begripa sig på chilenarnas ordsvängningar och uttryck som ofta är rent ut sagt obegripliga. Har man bara skolspanska med sig i bagaget är det inte lätt att göra sig förstådd eller förstå. Tilläggas skall dock att det naturligtvis går relativt fort att snappa upp chilenismos och förstå sig på deras betydelse i olika situationer.
Utöver att ha många lokala ord och uttryck är chilenarna även kända för sitt slarviga uttal, något som även Haydée Correa medger kan vara ett problem. Dessutom är chilenarna duktiga på att missbruka eller överanvända en del vanliga ord och uttryck. Ett bra exempel på detta är verbet cachar som betyder fatta, förstå eller begripa. Det är inte helt ovanligt att höra skolungdomar i tunnelbanan berätta om en händelse och slänga in ett "cahcai" efter var och varannan mening som i exemplet nedan.
"Iba por la calle ¿cachai? Y me encontré con un amigo ¿cachai? Y lo vi así como un poco bajoneao, ¿cachai?"

Hursomhelst är den chilenska spanskan både rolig, annorlunda och rik på (ibland obegripliga) ord. Sällan har jag mött fler lokala variationer i ett språk än i den chilenska spanskan.

Ordböcker

Jag älskar uppslagsböcker, lexikon, ordböcker och har en hel drös hemma. Favoriten är förstås Nationalencyklopedin, denna outsinliga kunskapskänsla som alltid står redo att besvara frågor eller skingra tvivel med den kompetens som ryms inom böckers pärmar.
Ordböcker är nästan lika kul som nationalencyklopedin, min största kärlek här är nog Norstedts stora engelska ordbok med 270.00 uppslagsord och fraser. Då det gäller spansk-svenska och svensk-spanska ordböcker finns det egentligen ingen som är riktigt bra. Förhoppningsvis förändras detta med årens gång eftersom spanska är ett stort språk och intresset för ämnet i skolan har ökat under senare år. Ännu så länge får man hålla till godo med medelbra ordböcker vid spanska studier. Är man riktigt språkintresserad är detta förstås inte nog. Det bästa man kan göra i sådana fall är att skaffa sig en engelsk-spansk/spansk-engelsk ordbok eller gå rakt på de utomordentliga spansk-spanska ordböcker som finns. Spanska Akademins ordbok är förstås en klassiker. Tyvärr hör den till det dyraste i lexikonväg varför jag ännu inte införskaffat någon. I och för sig kan man komma åt akademins spanska ordbok via internet, men för mig som föredrar böcker att ha i hyllan framför internet är detta inte tillräckligt. Min personliga favorit är istället Clave som utges av sm ediciones och även det finns på internet . Clave är en komplett ordbok som inte lämnar något i övrigt att önska. Här ryms såväl spansk som latinamerikansk spanska, ordförrådet är dagsaktuellt och uppdaterat men har även rum för äldre ord och uttryck. Dessutom finns den både med mjuka och hårda pärmar och är bra mycket billigare än Spanska Akademins ordbok
En annan favorit bland mina spanska ordböcker är ett till storleken mycket litet synonymlexikon utgivet av förlaget Espasa, diccionario de sinónimos y antónimos. Trots att det är så litet innehåller det en himla massa ord och är roligt att bara sitta att bläddra i. Och som en extra bonus finns även antonymer till de ord man slår upp.

Chilenismos

Ord och uttryck som skiljer sig från standardspråket förekommer i alla länder, men ingenstans tror jag att spanskan har en så stark särprägel som i Chile. Detta är förstås bara min egen högst subjektiva uppfattning, en uppfattning som skapades under mina första månader i Chile då jag snabbt fick se till att lära mig en mängd nya ord för att förstå och kunna göra mig förstådd.
Här kommer ett litet urval av vanliga ord där den chilenska spanskan skiljer sig från standardspanskan (om det nu finnns någon sådan).

Achuntar betyder ungefär att träffa rätt. Andra synonymer på spanska är acertar eller apuntar.

Al tiro är ett ofta använt uttryck som betyder strax eller med en gång. Vill man uttrycka samma sak i ett annat spansktalande land kan man säga ahora mismo.

Cachar hamnar högt på listan över mest använda chilenska verb. Det betyder ungefär att förstå eller hänga med (i t.ex. en konversation), en vanlig spansk synonym är comprender.
Många chilenare lägger till ett cachái (ibland stavat som cachay) framför eller efter en mening, då i betydelsen förstår du? Att slänga in ett cachái lite här och där när man pratar hör till vardagsspråket men är inget man bör göra vid t.ex. en anställningsintervju.

Caleta betyder mycket eller många som i caleta de gente (mycket folk). En spansk synonym är ordet mucho.

Någon som är cuico är en snobb. Ordet används i negativ bemärkelse och har sin synonym i pijo.

Innebörden av flaite har jag ännu inte greppat fullt ut trots att jag har frågat och frågat. Ordet används om killar (det är oftast killar det handlar om) från Santiagos mindre bemedlade förorter. En flaite klär sig på ett visst sätt och lyssnar på en viss sorts musik. Enligt många chilenare jag har frågat om ordets betydelse så är svensk.-chilenske artisten DJ Mendez ett praktexempel på en flaite. Behöver jag tillägga att ordet har negativa konnotationer?

Fome betyder tråkig eller tråkigt och används mycket oftare än synonymen aburrido.

Guagua betyder bebis och är en synonym till bebé.

Guata betyder mage och kan ersättas av barriga. En guatón är förstås en person som är rund om magen.

Lolo(a) är en ung person och används på samma sätt i Chile som tilltalsordet nena i Spanien.

En luca är en tusenpesos sedel.

La micro kallar man Chiles lokalbussar. De bussar som kör längre sträckor (mellan städer eller länder) kallas för buses. Micrero kallar man microns förare.

Pega betyder jobb och heter annars på spanska trabajo.

pololo(a) betyder pojk- eller flickvän. En annan synonym är novio(a). Verbet pololear betyder ungefär att dejta.

Andra egenheter som förekommer i chilensk spanska är att man vid böjningen av verb i andra person singular istället för att lägga till ett -s på slutet så som i de flesta andra länder ofta lägger till ett i. Istället för att fråga cómo estas? om man vill veta hur någon mår så säger man cómo estaí?.

Säkert finns det tusen och åter tusen ting som man skulle kunna skriva om här men då jag (ännu så länge) bara är en amatör i ämnet väljer jag att sätta punkt här.

Uppdatering; Och så påminde Vida Latina mig om att jag i min lista ovan hade glömt det chilenskaste av det chilenska, nämligen ordet "po". Det är en förkortning av "pues" som då det används som utfyllnadsord betyder ungfär då, men, jamen eller faktiskt. Det används frekvent och kan läggas till i slutet av nästan vilken mening som helst. "Si, po!" hör man ofta då det används för att betona meningen som sagts lite extra. "No, po" eller "esta bien, po" är också uttryck som ofta hörs i Chile.

Taxi

Hoppar man in i en chilensk taxibil så skall man försäkra sig om att taximetern är påslagen. Helst skall man också veta vart den gata man skall till ligger då chaufförerna ofta tycks ha noll koll och gärna vill ha en detaljerad vägbeskrivning. Bra att veta vart man skall är det förstås även av andra skäl, har man en någorlunda uppfattning om vart platsen man skall till är belägen är risken mindre att föraren tar en omväg för att tjäna en extra slant på gringon. Att ha småpengar och mynt till hands underlättar då taxichaufförerna ofta har ont om växeln och (ibland) gärna försöker berika sig ett par hundra pesos genom att ge för lite växel tillbaka på stora sedlar.

Taxi har förövrigt två betydelser på chilenska och är ett föga smickrande ord som används om blonderade kvinnor. Ordet taxi refererar förstås till det gula uptill (i topparna) och det svarta i (hår)botten. Med andra ord precis som taxibilarna.

Tuggummi

Höjden av lyckad marknadsföring måste vara när ett märke blir så populärt att det används som ett övergripande namn för alla produkter av samma sort. Ungefär som när man hör folk säga Ipod då de i själva verket menar MP3-spelare.
Eller som i fallet Chiclets. Ett colombianskt tugummimärke vars produktamn (i viss förvanskning)i så gott som hela Latinamerika övergått till att bli benämningen för tuggumi. Så nu heter tuggummi (som tidigare på spanska hette goma de mascar) chicles, allt tack vare en uppenbarligen mycket lyckad marknadsföringskampanj.