Drömmar om Chile
Vad kan man hitta på för skoj när man är mammaledig egentligen? Utöver att gå långa promenader i solskenet, fika, umgås med andra mammalediga och fika ännu mera?
I bland drömmer jag om att resa till Chile. Tänk att kunna utnyttja så många månaders ledighet till att resa!
I Chile finns fortfarande alltför många platser som jag inte har besökt. Södra Chile som sägs vara ett naturens underverk av sköna landskap, vulkaner och nationalparker har jag till exempel aldrig satt min fot i. Egentligen mest av bekvämlighet, för att åka till södra Chile tar tid och kostar pengar. Och är man bosatt i Santiago som jag var, är det faktiskt både billigare och lättare att ta sig till Argentinas huvudstad Buenos Aires.
Jag är en bekvämresenär som ogillar långa bussresor och att bära mitt hem med mig i en kappsäck på ryggen. Därför företog jag mig hellre under min vistelse i Chile trevliga weekendresor till just Buenos Aires eller långsemester hos en bekant i Peru.
Just nu känns en Chile-resa fortfarande mycket avlägsen, ännu är den knappt på planeringsstadiet. Men kanske, kanske att den kommer att bli verklighet inom en inte alltför avlägsen framtid.
7 kommentarer:
Då kan jag göra dig lite avis. Den 10juli åker jag dit i tre veckor!!! Jag har inte varit där sedan 1994, så jag är väldigt spänd och antar att både folk och platser kan ha ändrats mycket sedan dess...
/grancanariamamman
Det gör du, nu blir jag nästan grön av avund! :)
Vad härligt!
När min dotter var ungefär ett halvår utnyttjade vi föräldrarledigheten till att under tre månader resa runt i Mexico och Centralamerika. Det gick hur bra som helst och att ha en bebis med var ett suveränt sätt att komma i kontakt med folk. Så det kan jag rekommendera om man har möjlighet Samtidigt har jag nog blivit bekvämare , tror inte jag skulle göra samma sak idag. Däremot kanske åka till ett ställe och stanna där en längre tid med bebis skulle nog vara trevligt. Då kan man ju passa på så man slipper en del av svenska vintern.
Det är ju väldigt mysigt att vara mammaledig men har man inte sån tur att man har andra kompisar som är hemma samtidigt kan det bli lite ensamt och man saknar vuxenkontakt efter ett tag. Själv var jag en del på öppna förskolan och fikade med kompisar som var arbetslösa eller pluggade för jag hade ingen kompis som fick barn samtidigt. Men dagarna gick ändå väldigt fort.
Det är svårt att stå emot när reslusten sätter in...
Jag tror att allt fler gör som Thérèse nu, och passar på att resa.
I Frankrike är barnledigheten 6 veckor för mamman och 11 dagar för pappan, så där är det lite svårare att kunna utnyttja tiden. Tyvärr...
Hihi, då kan jag också göra dig lite avis. Jag ska ju dit i höst. ;)
Jag tror inte att det är så bökigt att resa med små barn (man har ju maten med sig t.ex.) bara man tar det lugnt. Sedan beror det mycket på en själv vilken inställning man har till saker och ting, ordning och rutiner och sånt.
Therese: Det är precis just där som jag är just nu. Börjar känna att det finns andra intressanta konversationsämnen än blöjor. Det blir lite långtråkigt efter ett tag
På många sätt tror jag att det kan vara lättare att resa med ett mindre barn än med ett större. Man vet ju iaf var man har dem :)
Sara: Sex veckors mammaledighet är ju ingenting! Hur gör man sedan! Kan du inte skriva lite om det? Är nyfiken
Pumita: Om det blir en resa för min del, blir det nog också på hösten när vintern är över i Chile. Vem vet, vi kanske hamnar på samma plan? ;)
Jag tror inte heller att det är så bökigt att resa med barn som jag trodde innan jag själv hade ett. Visserligen ammar jag inte längre min son, så maten får jag ha med men jag har turen att ha världens snällaste son, så det går nog bra.
Ja, det vet man aldrig! Fast jag ska till Argentina först. :)
Skicka en kommentar