På bottenvåningen
Jag har en tjejkompis som bor på bottenvåninggen i ett vanligt svensk hyreshus. Varje gång jag hälsar på henne tänker jag på vad obehagligt det måste vara att vem som helst kan se in för att inte tala om att vem som helst faktiskt också skulle kunna ta sig in om han/hon så önskade.
I Chile (liksom i de flesta länder söder om Skåne) är fönster närmast markplan alltid försedda med galler. Bor man i ett bostadsrättshus (hyresrätter existerar knappt) så är det också mycket troligt att byggnaden är inhängnad. En av mina vänner i Chile bodde i ett av Santiagos finaste kvarter, Vitacura. Huset de bodde i var försett med elstängsel och minst en gång var femtonde minut körde ett vaktbolag förbi för att kontrollera att allt stod väl till.
Ibland kan jag tycka att det kan kännas lite olustigt att ta en promenad genom ett svenskt villakvarter och få en ogenerad inblick i främmande människors vardagsliv när de grillar korv, spelar fotboll, solar eller klipper gräsmattan. Visserligen tycker jag att det är enormt skönt att bo i ett land som Sverige där dörrar och fönster inte behöver vara gallerförsedda. Men själv skulle jag aldrig vilja bo på bottenvåningen i ett hyreshus, och om jag bodde i villa skulle jag definitivt skaffa mig en ordentlig häck som skymmer sikten utifrån.
6 kommentarer:
Jag håller delvis med dig för där jag bor är det verkligen otroligt bra insyn på nedre botten. Jag bor dock på 1 våningen (har en granne under och en ovanför så det är inte så höga hus) så hos mig är det ingen insyn. Har inte ens några hus mittemot som ser in. Fast varje gång jag är ute i området ser jag folk som sitter och äter , kollar på Tv och annat. Det känns lite så där. Samtidigt kan jag se fördelar med att bo på nedre botten också. Ofta har dom mysiga uteplatser och det är lätt för barn att springa ut. Får man besök efter porten är låst kan dom bara knacka på fönstret. Jag har bott på nedre botten och i villa (dock utan insyn) och det var helt okey. Tycker det är skönt att slippa galler och staket i Sverige som man ofta har i andra länder. När jag bodde i centrala Sevilla hade jag en nyckel in till gården en till porten/trapphuset och en för att komma ut på loftgången. Vid porten in till gården hade jag dessutom en vakt. Men där bodde jag på våning ett ovanför en skoaffär och trots att jag var så inlåst hade jag inbrott av fasadklättrare när jag låg och sov med balkongdörren på glänt.
Jag tycker också att det är obehagligt att bo på nedre botten. Loftgång är nästan ännu värre för där måste folk passera.
Var lite rädd när jag bodde under jorden i London. Annars har jag alltid bott högt upp, helst högst upp med utsikt och sol som når in genom fönstren sent om eftermiddagarna. Om jag bodde i hus vore det en annan sak för då har man ju ofta staket och häckar som skyddar mot insyn.
Jag skulle nog inte vilja bo på bottenvåningen, men å andra sidan tycker jag att det ser så trist ut (som här i sydfrankrike) med galler och larm och sju lås på dörrarna...
Jag håller med om att det kanske inte vore så kul att bo på bottenvåningen där alla har insyn och lätt kan ta sig in/ut om de så vill, men å andra sidan är jag sån där nyfiken i en strut som gärna promenerar förbi hus och kikar vad folk har för sig och vilka fönsterprydnader de har å så. ;-)
Här i Costa Rica har vi ju också galler för fönstren och gallergrind för dörren. Det var lite svårt att vänja sig vid (som ett fängelse med nyckel, sa en kompis) men nu tycker jag de är bra.
Vi har vakter i mitt område, de cyklar omkring och blåser i sina visselpipor. Fast mycket annat gör de inte, skvallrar mest med hemmafruarna. ;-)
Nej, jag skulle heller inte vilja bo på bottenvåningen. Inte så mycket för att jag är rädd för inbrott utan mest för att slippa insyn. Vill vara i fred i mitt eget hem.
Therese: Ja, en mysig uteplats hade man ju gärna velat ha. Men helst inte på bottenvåningen! :)
Jag tycker det känns lite läskigt.
Lisa: Att bo högt kan vara underbart, speciellt med tanke på utsikten. I och för sig kan jag tycka att det är lite läskigt att kika ner från balkongen när man bor väldigt högt upp.
Sara: Galler och lås för fönster och dörrar är verkligen inte kul och egentligen skall man ju vara glad över att kunna bo så "öppet" som vi gör i Sverige.
Nina: Själv kan jag nästan tycka att det är lite obehagligt att kika in oss andra. Blir för nära på något sätt.
Pumita: Jag tycker precis som du. Jag är nog lite hemlig av mig och skulle inte alls gilla att folk kunde titta in hos mig.
Skicka en kommentar