2.8.07

En siciliansk familj

En siciliansk mor (OBS, Länk på spanska!) har fråntagit sin son hemnycklarna och ger honom inte längre några pengar eftersom sonen en kväll kom hem på tok för sent. Det låter väl som en lämplig åtgärd för sonen som mamman beskriver som "rebellisk"? Kruxet är bara att sonen i det här fallet inte är en ohängd 16-åring utan en arbetslös 61-åring.
Nyheten har nått media då den 81-åriga kvinnan kontaktade polisen för att få hjälp med att få den bångstyrige sonen att "uppföra sig väl gentemot sin mamma". Enligt modern kommer han alltid hem sent och säger aldrig vart han skall, dessutom klagar han jämt och ständigt på allting hemma och då särskilt på maten som serveras.
Den 61-årige ensamstående sonen som inte har några planer på att lämna föräldrahemmet säger å sin tur att det inte är hans fel. Den 81-åriga gumman ger ju honom alldeles för lite pengar och dessutom är hon riktigt kass på matlagning.
Ja...vad skall man säga? Jag är kritisk till de svenska familjemönstret där familjebanden ofta inte är särskilt starka och ibland löses upp alltför snabbt. Men å andra sidan var väl familjekonstellationer som i det här sicilianska fallet inte vad jag hade i åtanke som eftersträvansvärt.

3 kommentarer:

Anonym sa...

haha, jag förstår att italienare bor kvar hemma. Min farmors syster som bodde i Florens dog nyligen och min pappa ärvde hennes lilla 3:a på bara 90 kvm. Han höll på att dö av chocken när han sålde - fick hela 1.2 miljoner euro för den. Mycket dyrt med bostäder i Italien.

It´s all about me sa...

faktiskt dax även för den lille sonen att flytta kanske;)

Nadia sa...

Anonym: Dyra bostadsrätter kan möjligen vara skäl till at bo kvar hemma tills man studerat klart, fått sitt först jobb, innan man har hunnit spara ihop ett litet kapital. Men när man är 61 har man väl för f-n hunnit jobba x antal år redan och borde således kunna stå på egna ben. Annars lär ju den 61-årige gubben få det lite svårt när tanten går och dör och inte längre kan försörja honom och servera honom mat som han ändå bara klagar på...

Annaluna: Känns som det va?