Onyttigheter till smabarn
Jag laste en gang i GP att barn i invandrartata stadsdelar i mycket hogre utstrackning an barn i "svenska" fororter som Askim har samre tandhalsa. Kanske inte sa konstigt tanker jag som for tillfallet befinner mig i Chile. Har tycks man namligen ha en mycket annorlunda uppfattning om vad som kan anses vara lampligt att ge till en liten person under aret.
Lillprinsen har forstas blivit storfavorit hos sin chilenska familj. Allra bast tycks han ha boundat med farfar. Och haromkvallen satt han och at glass i farfars kna. Jag fick anstranga mig till det yttersta for att inte flyga upp ur min stol, rusa fram till glasskalen och slita detta gift ur handerna pa farfar i full fard med att mata Lillprinsen.
Sjalvklart dor man inte av lite glass men jag har anda svart att forsta detta patrangande behov av att sticka till sma barn sotsaker sa fort tillfalle ges. Medan Lillprinsen at glass satt farfars fru (som forovrigt ar lakare och just darfor kanske kunde antas ha en battre uppfattning om vad som ar nyttig och naringsrik mat for smabarn) bredvid och pratade glatt om hur hon gett sin son Coca-Cola i nappflaskan sa snart han fyllt tre manader.
Jag far lite latt huvudvark av sadana har situationer och vet inte riktigt vad jag skall ta mig till. Skall jag saga till pa skarpen och forta farfars gladje over att dela en glass med Lillprinsen? (Och anda veta att vad jag sager i smyg kommer att ignoreras) Skall jag lata det passera och lida i tysthet over att Lillprinsen far i sig massa onyttigheter? Eller skall jag helt enkelt acceptera att jag befinner mig i ett annat land dar man uppenbarligen resonerar annorlunda om ting som dessa?
15 kommentarer:
Saknar dig bejb!!! Får en extrem längtan tillbaka nu som jag kan följa dina dagar på nätet. Det verkar ju ändå som om det går bra för dig och det glädjer mig enormt. Fast kan tänka mig att det är svårt att sätta gränser. Å det får ju inte gå för bra, vill ju att du kommer hem igen snart. Allt är sig likt här hemma, jag har tentaångest men självklart måste jag ut och dricka lite vin ikväll ändå... Ska försöka skriva ett vanligt mail snart. Pussar å kärlek till dig och prinsen, hälsa alla jag känner!!!
Har mejlat dig vannen!
Var och en måste alltid bestämma själv hur man vill ha det, men ett tips kan ju ändå vara att vara mer tolerant än i Sverige, men ändå sätta gränser. Glass är inte så farligt, men Coca Cola är värre. Kanske ska gränsen gå däremellan.
Men tala om det för allt och alla innan, så det slipper du slita glassen ur farfars händer. Även om det kommer att bli misstag då och då så titta bort och låtsas inte se det.
Du har nog ratt i att man far saga till och bestamma sig innan om var gransen gar.
Jag forsoker vara mer tolerant an vad jag ar hemma, men ibland ar det svart! ;)
Personligen kanner jag nog ocksa att min grans gar nagonstans precis mellan coca cola och glass...
Min gräns gâr ocksâ mellan coca cola och glass ;-)
En enstaka glass är Ok - sen har han det ju bra hos farfar ocksâ... coca cola i nappflaskan är det absolut värsta jag kan tänka mig.
I Spanien är det fortfarande sâ att man har fattigdomen "runt hörnet" coh för en del har det varit svârt att ge bernen all mat de behöver. Sâ nu blir det för mycket ât det andra hâllet i stället.
Fast jag är inte sâ säker pâ att den svenska seden med "fredagsmys" med läsk och chips i TV-soffan som familjens nästan enda aktivitet tillsammans är sâ sund heller...
Oj vad svårt! Jag förstår ju deras önskan att skämma bort lillprinsen, men jag tror att du måste sätta gränser (fast om de inte lyssnar...? Hm, känner igen det där), men på ett finkänsligt sätt.
Coca-cola i nappflaskan låter ju inte som någon tandläkar- eller dietistdröm. ;)
Anna malaga: Skont att hora att det inte bara ar jag som far kalla karar av Coca Cola i nappflaskan :)
Jag kan nastan tycka att det blir "for mycket at andra hallet" i Sverige ocksa. Allt skall vara kravmarkt, av fullkorn och ekologiskt odlat. Men a andra sidan ar ju det definitivt battre an coca cola och glass...
Sara: Egentligen handlar det nog inte sa mycket om att de inte lyssnar som att de faktiskt inte fattar. De begriper liksom inte varfor det inte ar okej med cola. Visst det inehaller socker, men an sen? Jag skulle vilja pasta att chilenare i allmanhet inte ar sarskilt halsomedvetna
Oj det där är knepigt. Jag hade problem med att barnen fick kakor i skolan i Spanien lite väl ofta. Försökte prata med några lärare och föräldrar om lördagsgodis men det mötte mest förvåning. Coca cola i nappflaskan låter hemskt. En kompis har berättat att hennes svärmor fick kaffe och mjölk i nappflaskan när hon var runt ett år. Känns inte heller så bra.
Samtidigt kan jag hålla med Anna. Det svenska fredagsmyset och lördagsgodis kan vara av enorma mängder. Vet inte om det är bättre att sprida ut det och äta mindre mängder oftare.
Bra att lära barnen borsta tänder noga i vilket fall som helst.
Kan tänka mig att lillprinsens chilienska familj vill skämma bort honom lite extra eftersom dom inte ses så ofta. Då blir det kanske väl mycket dom gånger ni ses. Fast man kan ju skämma bort barn med annat än glass och coca cola.
Det dar med kaffe i nappflaskan har jag ocksa hort om, fran en barnmorska som menade att man forr i tiden trodde att det kunde bota magont hos spadbarn. Inte sa sunt kanske
Och du har helt ratt Therese, visst kan man skamma bort barnen med annat an glass och cola. Onskar bara att alla forstod det :)
Coca cola i nappflaskan till en tre-månaders baby? VIlken kulturkrock! ANnars får jag nog hålla med om vad som skrivits ovan; lite mer tolerant, men ändå dra någon gräns. Det är en sak att ta seden dit man kommer, men att förstöra sin sons hälsa pga detta är ju lite väl. En glass då och då tycker jag inte är så farligt, men du måste ju samtidigt säga ifrån om det börjas med coca cola i nappflaskan och bullar till lunch typ. Knepigt, ja!
Gud vad jobbigt! Glass någon gång kan väl vara ok nån gång, men cola i nappflaskan!! Jag skulle bli helt galen om mitt barn blev i proppad godis hela tiden även om man förstår att de vill väl. Skulle förmodligen skratta och säga något i stil med att "haha, vad jag är fånig och neurotisk, men jag vill inte att mitt barn ska äta godis". Så att de inte känner att man fördömmer deras sätt. Får väl bjuda på att de kanske tycker att man är konstig.
Annaluna: Javisst ar det en kulturkrock...sadana har sma saker forsatter mig nastan i chocktillstand ;)
Jag ha bestamt mig for att satta en tydlig grans och vara lite mer bestamd. Det blir definitivt ingen coca cola i min sons nappflaska.
Lisa: Det ar just det att det ar sa himla onodigt som stor mig. En liten bebis har liksom inget behov av att dricka coca cola som inte heller ar sarskilt halsosamt.
Och jag haller med, man far bjuda pa att lata omvarlden tycka att man ar lite konstig och knapp!
Säg till på skarpen (utan att vara otrevlig) så fort som möjligt. Tvinga också pojkvännen att säga ifrån eftersom det är hans familj. Om du inte säger till med en gång så kommer du aldrig få stopp på det sen. Min uppfattning är att man måste vara väldigt tydlig med att det är man själv som bestämmer över sitt barn och att barnet INTE ska äta socker. Eftersom de inte har någon uppfattning om det här med socker så kan man inte tro att de "borde fatta det själva". Lycka till!
Anna: Tror du har rätt i att man måste säga till på skarpen och det har jag gjort nu. Tog tillfället i akt när farfar ville bjuda på juice och sa helt enkelt att jag tycker det är onödigt att ge honom saker som inehåller en massa socker. Okej sa farfar och så var det bra med det.
Känner igen mig så i det du skriver.... minns när Martins farfar ville hade honom i knät när han åt middag, Martin var väl 6 månader.. farfar för cola glaset till munnen... min käre make skriker dock till att så får han inte göra! farfar tittar oförstående och frågar varför???? Grrrrrrrrr... Har dock lärt mig att bästa sättet är att säga "el pediatra dijo"... på något sätt accepteras det lättare om man säger att det kommer från läkaren och inte från den galna svenska mamman...:-)
Skicka en kommentar