10.12.08

Subkulturer i Santiago - Del 2 Las pelolais

Chilenska pelolais, bild från Frikipedia

Kanske är det fel att skriva om pelolais under rubriken subkulturer. Pelolais är det västerländska samhället personifierat med samtliga bieffekter denna värld skapat. Utseendehets, konsumtionshysteri toppat med en tesked rasism och förakt gentemot dem som befinner sig ett par trappsteg längre ned än de själva i samhällspyramiden.
Till skillnad från pokemons som är något som vem som helst kan bli så är en pelolais något man snarare föds till eftersom en del fysiska kriterier måste uppfyllas. Den sterotypa pelolais är en tonårig tjej, snygg, runt 1.70 lång (vilket får anses som mycket långt i ett land där många kvinnor är under 1,60) och så har hon naturligtvis långt och välskött pelolais. Chilenskans variant av spanskans pelo lacio (rakt hår). Hon ser mer europeisk än chilensk ut, har vit hy, gärna blå ögon och är blond. Eller ja, blond efter chilenska mått mätt, för ordet blond i Chile har en mycket mer vidsträckt betydelse än i Sverige och inbegriper det mesta från cendre till kastanjebrunt.
En riktig pelolais hör inte hemma någonannanstans än i Santiagos övre medel- eller överklass. Hon är en cuica (snobb) vars främsta intressen är att shoppa, ta hand om sitt utseende och att umgås med liksasinnade vänninor. Naturligtvis går hon i privatskola och har åtminstone ett icke spanskt efternamn, gärna ett engelskt, tyskt eller italienskt sådant. I andra hand duger det bra med baskiska efternamn som Larraín eller Echeverría. Hennes klädsel är på intet sätt uppseendeväckande. En pelolais klär sig enligt dagens mode och shoppar gärna märkeskläder i något av snobbstadsdelen Las Condes malls. I provrummen på Zara trivs hon som fisken i vatten och där tillbringar hon en stor del av sin tid med att förbanna de för omvärlden osynliga bilringarna runt magen.
Naturligtvis räcker det inte med att ha rakt hår (vilket majoriteten i Chile har) eller att vara lång för att bli en pelolais. Det är hopkoket av en mängd faktorer som gör någon till en pelolais. För som en pelolais så självklart uttryckte det på sin fotolog "En pelolais är inte den typiska tjejen med rakt hår, för om det vore så skulle ju till och med mitt hembiträde vara pelolais".

Naturligtvis finns det även många pelolais wannabes, de som vill men inte riktigt når upp. Och så finns det dom som är smarta nog att inte självmant tillskriva sig detta epitet. För den sterotypa pelolais omges inte enbart av positiva adjektiv utan förväntas även vara inskränkt och sakna intresse och empati för människor som befinner sig utanför den bubbla som hennes egen samhällsklass lever i.

2 kommentarer:

Anna sa...

Min kompis Doris beskrev en gång Pelolais som (bland annat)"en som går på fest och har analsex för att spara oskulden tills hon gifter sig..."

Nadia sa...

Ja, det ar ju ytterligare ett satt att beskriva det pa :)