4.1.09

Oliver


I Chile har jag -för första gången någonsin- smakat oliver som inte är inlagda. Till en början fann jag dem en aning smaklösa och till utseendet oansenliga jämfört med de blanka, skinande kamraterna i snabbköpet som säljs förpackade i tjusiga glasburkar.
Men nu, när jag har vant mig vid smaken av riktiga oliver, utan den bittra smaken av ättika och salt så vet jag inte hur jag någonsin skall kunna vänja mig vid snabbköpets massproducerade vara igen.
Smaken är ljuvlig, obeskrivlig och beroendeframkallande. Numera köper jag en stor påse icke inlagda oliver varje söndag på marknaden. Jag har dem som snacks, till middagen, till allt. Och har jag tur räcker min halvkilospåse en hela vecka tills det är dags för nästa marknad.

1 kommentar:

Anonym sa...

Aaah det ar ju absolut basta oliverna som finns! Alskar dem, mycket godare an dem svarta eller grona!