Om kläder och utseende i Chile och Spanien
När jag bodde i Spanien förundrades jag över hur spanjorskorna alltid lyckades vara så välklädda och välsminkade. Själv orkar jag knappast klä mig som om jag vore bortbjuden på finmiddag bara för att dra ner till ICA och köpa en liter mjölk.
Säkerligen är det stor skillnad på hur människor klär sig på den spanska landsbygden och i större städer men i Madrid ser man aldrig någon över tjugo klädd i mysbyxor med tillhörande urtvättad t-tröja från 1986. Vuxna män bär aldrig kortbyxor och även små barn kläs i lackskor, plisserade kjolar och rutiga skjortor till vardags.
Om vintrarna tycks det vara obligatoriskt för många spanska damer att bära päls, för att inte tala om nödvändigheten av väteperoxid. Jag skulle vilja påstå att den stora majoriteten av spanska kvinnor har förälskat sig alltför häftigt i blonderingsmedel. Ofta antar håret onaturliga gula nyanser men måttlighet tyck inte direkt vara spanjorskornas ledord. Expediterna på varuhuset El Corte Inglés förmår knappt öppna ögonen så nedtyngda de är av all mascara och det vänliga försäljarleendet förvrids i ett krokodilgrin av krackelerad brunkräm.
Detta till trots måste jag säga att jag faktiskt uppskattade folks goda smak. Själv lade jag ner mer tid på kläder och utseende i Spanien än här hemma där det är okej att se ut lite hur man vill. Får jag välja, så går jag helst klädd i jeans och tennisskor.
I Chile har man på arbetsplatser ofta betydligt striktare regler för hur man bör klä sig än i Sverige. Slips och kostym är det som gäller för herrar medan damer ofta förväntas klä sig i dräkt. En tjejkompis till mig arbetar som sekreterare på ett stort försäkringsbolag där arbetsklädseln består av svarta byxor och skjortor i fem olika färger beroende på vilken dag i veckan det är.
Chilenare i allmänhet är inte alls lika välklädda som spanjorer. Till viss del beror det nog på att många faktiskt inte har råd att lägga sina surt förvärvade pengar på kläder och smink. Att strosa omkring i mysbyxor och tennisskor på gatorna i Santiago de Chile skulle således inte väcka någon större uppmärksamhet.
Däremot är det i Chile precis som i många andra länder så att man ofta blir bemött efter hur man klär sig. Kommer man in i en affär klädd i kostym kan man vänta sig att bli betydligt bättre bemött än om man träder in i samma affär iklädd joggingdress.
6 kommentarer:
Du har så rätt så! Vi här på södra Gran Canaria traskar runt i flipflops & linne hela året, men om vi åker in till storstan Las Palmas klär man minnsan upp sig ordentligt för att slippa se ut som en lantis! Kanarierna går ofta runt i mjukisbyxor, men inte vilka som helst, det är trendiga mjukisar och hel matchat från topp till tå - när de går till affären på hörnet alltså... I Chile minns jag att jag gick i köpcentret Alto Las Condes med min kusin och såg rätt risig ut, det slog inte fel i en enda affär, de frågade ALDRIG mig om jag ville ha hjälp - bara henne!
Kan bara instämma. Jag tycker både och. Jag tycker det är skönt att man kan klä sig lite hur man vill i Sverige samtidigt gillar jag att det är lite mer välklätt i Spanien. Precis som du var jag också mer noga med kläder när jag bodde i Spanien och jag tycker det sitter kvar lite även nu i Sverige. Är nog mer noga nu än innan jag bodde i Spanien. Spanjorskors förtjusning i blont hår begriper jag inte. Ofta blir det märkligt gula nyanser som är allt annat än snygga och ser väldigt onaturligt ut. Många har vackert mörkt hår som dom inte borde låta komma i närheten av väteperoxid. Måttlighet när det gäller smink och hår verkar inte existera i Spanien. Jag tycker att många spanjorskor har en tendens att se för spacklade ut. Lite smink är ofta fint men går det till överdrift ser det inte så snyggt ut. Fast det är ju bara min personliga åsikt som nog inte delas av många spanjorskor
Grancanariamamman; Inget fel på flipflops och linne. Hade jag bott på Gran Canaria hade förmodligen jag med gått klädd på samma sätt året runt. :)
Ha,ha...ja, jag har varit med om liknande händelser i Alto de las Condes. Egentligen tycker jag inte att man skall ha sämre service för att man klär sig mindre fint. Speciellt inte i länder som Chile där många faktiskt inte har råd att klä upp sig.
Therese: Jag är också lite kluven även om det kanske inte framgår så tydligt av inlägget. Jag vill kunna gå klädd hur jag vill men tycker samtidigt att man kan klä upp sig om man skall göra något speciellt.
Delar också din uppfattning omm att många spanjorskor har grävt lite väl djupt i sminkburken.
Här hemma är ju det naturliga idealet, i Spanien verkar det vara tvärtom. Så mycket spackel, blonderingsmedel och högklackat som möjligt.
Bra skrivit, som vanligt. Jag har också förundrats över att spanjorskor är så uppklädda men chilenskorna alls inte verkar ha fått med sig något av detta. Fast jag tror att det skiljer sig mellan platser/kvarter/samhällsklasser för min kompis Mattias klagar alltid över att chilenskorna går i högklackat överallt och aldrig är naturliga medan jag tycker att det inte skulle vara för mycket begärt att byta mysbyxorna mot ett par jeans ibland.
Du har nog rätt i att klädstil är tätt knuten till vilken samhällsklass man tillhör.
Men visst, ibland kan man verkligen tycka att det inte är för mycket begärt att byta ut mysbyxorna mot jeans.
Hej! Jag har varit i Spanien i snart 2 veckor och har redan lagt märke till att äldre kvinnor här är betydligt mer måna om sitt yttre. Min granne, drygt 70 år, lämnar alltid hemmet med ett välsminkat ansikte. Inget negativt i det; observationen är bara väldigt intressant. Det känns som att ett inlägg inom snar framtid kommer beröra detta ämne. Ha det förresten så bra i Chile! Jag tror att Sydamerika får ett besök av mig snart med =)
Skicka en kommentar