En olycka

Bland det första man får höra och lära sig på MVC:s föräldrakurser hör uppmaningen "Lämna aldrig barnet ensamt på skötbordet". Ganska självklart egentligen, trots detta var den nämnda meningen ofta förekommande och frekvent vid kontakten med MVC innan Lillprinsen föddes.
Min egen barnmorska erkände dock utan omsvep att alla hennes tre barn hade trillat ner från skötbordet.
Och i morse hände det som inte får hända även mig. Lillprinsen trillade ner från skötbordet. Värst av allt är kanske att han inte ens lämnades obevakad. Jag fanns där hela tiden, bara ovanligt trött, trög och lite irriterad på Lillprinsen som inledde dagen 05:30 på morgonen med att vråla, vrida och vända sig som en ål på skötbordet. Och eftersom jag inte var lika mycket närvarande som jag är längre fram på dagen då även sinnet fått en chans att vakna till ålade sig Lillprinsen ned från skötbordet och jag var inte tillräckligt snabb för att stoppa det. Som tur var råkade han landa mjukt ovanpå två paket med blöjor som stod staplade på golvet och verkade därför inte göra sig illa. I och för sig var det svårt att avgöra eftersom han redan innan tjöt i högan sky, men några allvarliga men tycks han inte ha fått.
Jag sitter emellertid fortfarande här och skäms.