22.7.07

Hem, ljuva hem

Utsikt från stadsdelen Masthugget över hamnen en vinterdag.

Det är något speciellt med Göteborg, kanske har man alltid en speciell relation till den plats där man är uppvuxen. Något som liknar en syskonrelation, ett slags hatkärlek till en plats man håller av och samtidigt inte riktigt kommer överens med. För så är det mellan mig och Göteborg, emellanåt trivs vi mycket bra ihop för vi känner ju varandra så väl men så vid andra tillfällen smågnabbas vi och kommer inte riktigt överens.
Göteborg är min hemstad och den plats som trots att jag har varit ganska duktig på att fara och flänga under de senaste sex åren även känns som hemma. När jag har återvänt hem efter mina år i Spanien har det först känts lite ovant att beträda de gator och platser som jag sedan tidigare känner så väl, speciellt om ett hus har rivits här eller där, en godisbutik blivit en teaffär och en rabatt anlagts där det tidigare inte fanns någonting. Jag lägger märke till alla detaljer och betraktar med misstänksamhet förändringar som skett utan min vetskap när jag varit borta, som om de borde underättat mig innan godisbutiken på min mammas gata blev en teaffär. För i min hemstad finns inte rum för förändring, där måste livet fortgå som det alltid gjort, så att jag kan fortsätta att känna igen mig och känna att jag har kommit hem efter varje utlandsvistelse.

Sjömanshustrun blickar ut mot havet och väntar på sin älskade

Ja, det är något speciellt med Göteborg. En storstad i en liten och behändig förpackning, där spårvagnar rullar fram längs stadens gator och cyklisterna är lika många som bilisterna. Småstadslugnet, mysiga och undangömda bakgator med trivsamma caféer och spännande små butiker är vad jag uppskattar med Göteborg, liksom närheten till havet. Utbudet av affärer och restauranger är gott trots stadens litenhet och någon riktig storstadsstress finner man inte här. Allra bäst tycker jag om Haga vars kullerstensbelagda gator och gränder hjälper till att bibehålla stadsdelens unika karaktär som inte tycks ha förändrat särskilt mycket sedan 1900-talets början. Andra favoriter är förstås Slottskogen, stans grönområde där man även kan titta på sälar, hästar och om man är under 12 år passa på att hänga med getter och får i en för ändamålet avsedd hage. Men Göteborgs sevärdheter förtjänar förstås ett alldeles eget inlägg som jag kanske förmår skriva ihop en annan dag.

Götaplatsen med statyn av den grekiska havsguden Poseidon.

Göteborgs hamn är vacker om natten med sina upplysta skepp som speglar sig i havet.

6 kommentarer:

Pumita sa...

Åh, vad avundsjuk jag blir! Bor helt klart på fel kust.

Ska du gå och lyssna på Manu Chao också... då blir jag sur. ;)

Lisa Christensen sa...

Skulle också vilja upptäcka mer av Göteborg... Har varit där två gånger, men bara på blixtvisit. Och så är jag lite rädd för att jag ska bli mobbad eftersom jag är stockholmska... ;)

Nadia sa...

Pumita: Ja, bor vid fel kust gör du definitivt! :)
Tyvärr lär det inte bli ngn Manu Chao för mig heller, tycker biljetterna är alldeles för dyra (750kr) dessutom kommer jag att jobba den dagen.

Lisa: Jag tycker Stockholm är fint men Göteborg är också värt ett besök, framförallt för den mysiga småstadskänslan. Men du, oroa dig inte för att bli mobbad. Sååå mycket avskyr vi inte stockholmare ;)

Pumita sa...

Oooops, det var inte billigt! Jag tycker att han är görbra - är det så man säger på göteborgska? om inte, berätta gärna! - men vet inte om jag skulle vilja betala så mycket.

Förresten har du skrivit om göteborgska nån gång?

Thérèse sa...

Åh vilken fin beskrivning av min andra (eller tredje eller fjärde) hemstad. Längtar ibland tillbaka men trivs ganska bra med att vara tillbaka på östra sidan av landet där jag växt upp. Om inte förr så blir det en tur till Göteborg i höst iallafall. Något speciellt med spårvagnarna och närheten till havet och den karga bohusländska skärgården.

Nadia sa...

Pumita; Nej, verkligen inte. Jag tycker det är svindyrt. Nu är du ju iofs en festival så man köper biljett för hela dagen och får se en massa andra artister också. Jag hade nog gått om jag hade haft lite mer tid.
Då Manu Chao spelade i Chile sist var det ingen inträdesavgift. Istället fick alla konsertbesökare donera skolmaterial typ pennor, skrivböcker och sudd som senare skänktes till skolor. En mkt bättre idé tycker jag.

Therese: Göteborg är en himla bra stad på alla sätt och vis. Ibland tycker jag att den är lite väl liten men på de stora hela är ju det mesta perfekt :) Och, ja snigelvagnarna är ju lite pintoreska de med även om jag numera föredrar att cykla för de är mkt smidigare och går oftast snabbare.